Ann-Mari Wigren och Per Milberg
Hyresavtalat mellan Tjärstad socken var av oklara skäl tecknat av Johan Gustaf Nilsson i Lillgården[1] trots att Gärdala gamla skola var förlagd till Storgården 2. Detta avtal, liksom andra för liknande skolor, gick ut kring 1909 vilket föranledde socknen att utreda skolhusfrågorna. Kommitten föreslog bland annat att ett nytt skolhus skulle byggas i Gärdala, och beslut togs 1911.
Det fanns två konkurrerande ritningar på den planerade skolan: en från byggnadskonsulent Sven Johan Torgersruud (Linköping) och en från byggmästare (Axel) Birger Jarl (som byggt flera av huset i Gärdalas “stationssamhälle”, bland annat Oskarsborg där han själv bodde). Märkligt nog valde man Togersruuds ritning för bottenvåningen (skolsalen mm) och Jarls för övervåningen (lärarbostaden). Jarl valdes som entreprenör mot en ersättning av 9.800 kronor. Hösten 1912 var bygget klart, och man får förmoda att verksamheten flyttade dit mitt i terminen.[2]
Lärarna
Eftersom vi inte haft tillgång till arkivet från skolverksamheten i Gärdala så får listan över lärare nedan betraktas som preliminär. Den baseras på muntlig tradition, foton, kyrkböcker och folkräkningar.
Den ambulerande skolan
Den 1 jan 1897 anställdes Märta (Sofia) Carlsson som lärare i Briteborg och Gärdala skolor. Märta kom från Tjärstadgården nära Tjärstad kyrka, och trots mångårig verksamhet i Gärdala var hon aldrig folkbokförd där fortsatte att ha sin hemvist på Tjärstadgården. Så småningom ärvde hon den fastigheten. Hur hennes arbetstid var fördelad mellan de två skolorna vet vi inte, liksom vem eller vilka som varit lärare i Gärdala innan 1897.
Gärdala gamla skola
1904 övergick Tjärstad socken från ambulerande skolor i byarna till fasta skolor. Och denna, som fanns på Storgården 2, var verksam från 1904 till 1912 då den nya skolan stod klar. Dessa år verkar Märta Carlsson varit den enda läraren i Gärdala.
Gärdala nya skola
Hösten 1912 stod den nya skolan klar, och eftersom Märta Carlsson finns med på foton av den första årskullen, tror vi att hon undervisade där i början, och troligen fram tills Susanna (Albina) Viberg tog över. Susanna var född i Stockholm 1890, och utbildad folkskollärare i Kalmar (examen 1913). Exakt när hon tog över i Gärdala är lite oklart. Enligt en uppgift var det 1 januari 1914; men ett troligare alternativ var att hon började som lärare i samband med att hon flyttade hit den 7 augusti 1915 (från Linköpings domkyrkoförsamling). Efter ett antal år flyttade hon till Värmland (31/12-19).
Susanne Viberg var intresserad av folkbildning och ordnade kurser på kvällstid. Det finns ett foto från en sådan kurs, fotot är taget på skolans veranda.
Nästa lärare vi hittat är Nathan Isacsson (enligt några kyrkböcker Julius Natanael Isaksson eller Julius Nathanael Isacsson), som var född 1896 i Linköping. Den 10 november 1920 flyttade han därifrån till Gärdala skola. Detta innebär att skolan måste saknat lärare eller haft vikarie under det mesta av år 1920. Nathanael var i tjänst tills skolan las ner 1949. Efter några år i Gärdala gifte sig Nathanael med Ester Matilda (f 1899 i Ljung) som flyttade till Gärdala 1924. De fick två barn: Barbro Märta Charlotte (1926) och Kerstin Margarete Ester (1929). Under ett år bodde Margit Viola Larsson (från Västra Eneby) i skolan (1933-34) och var förmodligen hembiträde hos familjen Isacsson. Nathanael har beskrivits som “en bra lärare, hade rätt balans mellan att vara tillåtande och den som bestämmer i skolan.”[3].
Under andra världskriget var Nathan tjänstledig eventuellt inkallad och behövde vikarie. Det faktum att en man äldre än 40 var inkallad tyder på att Nathan var reservofficer. Under andra världskriget var Anna-Lisa Lundgren hans vikarie. Hon sällskapade och gifte sig senare med Åke Wahlström (blivande rektor i Rimforsa) som var systerson till Nathan Isaksson.
Vad vi inte kunnat säkerställa är om folkskolläraren Karl Nyberg arbetade i Gärdala. Karl var folkskollärare i Tävelstad skola, och bodde i skolbyggnaden där 1920-29. Han ledde bland annat Gärdala manskör och en blandad kör (som hade en konsert i Vårdnäs kyrka). Kan Karl ha varit Nathans vikarie? Eller var han bara en lärarkollega som regelbundet reste till kören i Gärdala?
Skolstriden 1923-26
En mindre skolstrid inträffade 1923. Fram till 1930 var det socknarna som skötte skolorna, så det var på sockennivå man bestämde vilka barn som skulle gå i en viss skola. Inom en socken gällde förstås principen om geografisk närhet. I Gärdala skola gick tex barn från några av torpen under Opphem; men eftersom båda orterna och deras skolor tillhörde samma socken (Tjärstad), var detta okomplicerat. Men i Gärdala skola gick också barn från andra sidan sockengränsen (Vårdnäs), och för eftervärlden känns detta inte som en självklar lösning, med en otydlig fördelning av ansvar och en kostnad som drabbar den mottagande socknen. Å andra sidan var kanske merkostnaden för ett par elever blygsam, och att det kanske fanns ett värde i att extra elevunderlag kunde bidra till skolans fortlevnad.
I folkskollärare Paul Aineströms opublicerade bokmanus om Vårdnäs socken[4] (1957; den kraftigt förkortade boken publicerades 1959), beskriver Aineström saken så här:
”1923 uppstod tvistigheter med Tjärstad angående barn från Vårdnäs. Barnen, som bodde i närheten av Gärdala skola, fick gå där i stället för i Brokind, dit de rätteligen hörde, och ingen tycks ha haft någonting emot det. År 1923 kom emellertid Tjärstad församling med krav på att Vårdnäs skoldistrikt skulle erlägga en avgift på 10 kr för varje barn och år. Skolrådet [i Vårdnäs] föreslog å sin sida, att föräldrarna till barn, som besökte skola i grannsocknen, själva skulle stå för denna avgift. Kyrkostämman, som hade att avgöra frågan, beslöt med stor majoritet att följa skolrådets förslag.”
Innan 1923 hade alltså ingen ersättning utgått för utsocknes barn.
Aineström fortsätter: ”Frågan ansågs emellertid inte nöjaktigt löst genom beslutet. År 1926 hotades barnen från Vårdnäs att bli avvisade från Gärdala skola, om inte kraven från Tjärstad tillgodosågs. Tydligen hade inte föräldrarna till barnen erlagt den begärda avgiften. Förhandlingar upptogs och ledde till resultat följande år.” Märkligt nog berättar Aineström inte vilken lösningen var, men vi får förmoda att Vårdnäs-föräldrar nu började betala en avgift. I vilket fall fortsatte barn från Vårdnäs att gå i Gärdala skola fram till nedläggningen.
Nedläggningen
Vid ett kommunalfullmäktigemöte 25 oktober 1947 i Tjärstad kommun beslöts att Gärdala skola skulle läggas ner. Bakgrunden var att skolorganisationen i Tjärstad socken hade utretts, något som utmynnat i två förslag: 1) bara skola i Rimforsa, och småskola i Opphem; 2) Skolor i Rimforsa, Opphem och Tignemåla-Långsbo. Efter en “livlig diskussion” beslöt man att gå på förslag 2[5]. Det sista läsåret i Gärdala skola verkar alltså ha varit 1948-49.
Nathan Isacsson fick en lärartjänst i Rimforsa och familjen flyttade, rimligen under sommaren 1949. Gärdala skola stod nog tom några år[6], men såldes 1954.
[1] Stig Lundberg (1973) Skolornas historia. Kapitel 6 i Norra Kindaboken, 539-578.
[2] Stig Lundberg (1973) Skolornas historia. Kapitel 6 i Norra Kindaboken, 539-578.
[3]Karl-Henrik Petersson (2021) Gärdalaminnen, 1945-1955. Eget förlag. https://www.karlhenrikpettersson.se/wp-content/uploads/2021/06/EpubGardalaminnen-1.pdf
[4] Paul Aineström (1957) Vårdnäs socken, bygdeskildring. Första otryckta version. Vårdnäs hembygdsförening.
[5] Kommunfullmäktiges protokollsbok, Tjärstads kommun. Förvaras i Kinda kommuns arkiv, Kisa.
[6] Kar-Henrik Pettersson, i brev, mars 2024.
Det fanns två konkurrerande ritningar på den planerade skolan: en från byggnadskonsulent Sven Johan Torgersruud (Linköping) och en från byggmästare (Axel) Birger Jarl (som byggt flera av huset i Gärdalas “stationssamhälle”, bland annat Oskarsborg där han själv bodde). Märkligt nog valde man Togersruuds ritning för bottenvåningen (skolsalen mm) och Jarls för övervåningen (lärarbostaden). Jarl valdes som entreprenör mot en ersättning av 9.800 kronor. Hösten 1912 var bygget klart, och man får förmoda att verksamheten flyttade dit mitt i terminen.[2]
Lärarna
Eftersom vi inte haft tillgång till arkivet från skolverksamheten i Gärdala så får listan över lärare nedan betraktas som preliminär. Den baseras på muntlig tradition, foton, kyrkböcker och folkräkningar.
Den ambulerande skolan
Den 1 jan 1897 anställdes Märta (Sofia) Carlsson som lärare i Briteborg och Gärdala skolor. Märta kom från Tjärstadgården nära Tjärstad kyrka, och trots mångårig verksamhet i Gärdala var hon aldrig folkbokförd där fortsatte att ha sin hemvist på Tjärstadgården. Så småningom ärvde hon den fastigheten. Hur hennes arbetstid var fördelad mellan de två skolorna vet vi inte, liksom vem eller vilka som varit lärare i Gärdala innan 1897.
Gärdala gamla skola
1904 övergick Tjärstad socken från ambulerande skolor i byarna till fasta skolor. Och denna, som fanns på Storgården 2, var verksam från 1904 till 1912 då den nya skolan stod klar. Dessa år verkar Märta Carlsson varit den enda läraren i Gärdala.
Gärdala nya skola
Hösten 1912 stod den nya skolan klar, och eftersom Märta Carlsson finns med på foton av den första årskullen, tror vi att hon undervisade där i början, och troligen fram tills Susanna (Albina) Viberg tog över. Susanna var född i Stockholm 1890, och utbildad folkskollärare i Kalmar (examen 1913). Exakt när hon tog över i Gärdala är lite oklart. Enligt en uppgift var det 1 januari 1914; men ett troligare alternativ var att hon började som lärare i samband med att hon flyttade hit den 7 augusti 1915 (från Linköpings domkyrkoförsamling). Efter ett antal år flyttade hon till Värmland (31/12-19).
Susanne Viberg var intresserad av folkbildning och ordnade kurser på kvällstid. Det finns ett foto från en sådan kurs, fotot är taget på skolans veranda.
Nästa lärare vi hittat är Nathan Isacsson (enligt några kyrkböcker Julius Natanael Isaksson eller Julius Nathanael Isacsson), som var född 1896 i Linköping. Den 10 november 1920 flyttade han därifrån till Gärdala skola. Detta innebär att skolan måste saknat lärare eller haft vikarie under det mesta av år 1920. Nathanael var i tjänst tills skolan las ner 1949. Efter några år i Gärdala gifte sig Nathanael med Ester Matilda (f 1899 i Ljung) som flyttade till Gärdala 1924. De fick två barn: Barbro Märta Charlotte (1926) och Kerstin Margarete Ester (1929). Under ett år bodde Margit Viola Larsson (från Västra Eneby) i skolan (1933-34) och var förmodligen hembiträde hos familjen Isacsson. Nathanael har beskrivits som “en bra lärare, hade rätt balans mellan att vara tillåtande och den som bestämmer i skolan.”[3].
Under andra världskriget var Nathan tjänstledig eventuellt inkallad och behövde vikarie. Det faktum att en man äldre än 40 var inkallad tyder på att Nathan var reservofficer. Under andra världskriget var Anna-Lisa Lundgren hans vikarie. Hon sällskapade och gifte sig senare med Åke Wahlström (blivande rektor i Rimforsa) som var systerson till Nathan Isaksson.
Vad vi inte kunnat säkerställa är om folkskolläraren Karl Nyberg arbetade i Gärdala. Karl var folkskollärare i Tävelstad skola, och bodde i skolbyggnaden där 1920-29. Han ledde bland annat Gärdala manskör och en blandad kör (som hade en konsert i Vårdnäs kyrka). Kan Karl ha varit Nathans vikarie? Eller var han bara en lärarkollega som regelbundet reste till kören i Gärdala?
Skolstriden 1923-26
En mindre skolstrid inträffade 1923. Fram till 1930 var det socknarna som skötte skolorna, så det var på sockennivå man bestämde vilka barn som skulle gå i en viss skola. Inom en socken gällde förstås principen om geografisk närhet. I Gärdala skola gick tex barn från några av torpen under Opphem; men eftersom båda orterna och deras skolor tillhörde samma socken (Tjärstad), var detta okomplicerat. Men i Gärdala skola gick också barn från andra sidan sockengränsen (Vårdnäs), och för eftervärlden känns detta inte som en självklar lösning, med en otydlig fördelning av ansvar och en kostnad som drabbar den mottagande socknen. Å andra sidan var kanske merkostnaden för ett par elever blygsam, och att det kanske fanns ett värde i att extra elevunderlag kunde bidra till skolans fortlevnad.
I folkskollärare Paul Aineströms opublicerade bokmanus om Vårdnäs socken[4] (1957; den kraftigt förkortade boken publicerades 1959), beskriver Aineström saken så här:
”1923 uppstod tvistigheter med Tjärstad angående barn från Vårdnäs. Barnen, som bodde i närheten av Gärdala skola, fick gå där i stället för i Brokind, dit de rätteligen hörde, och ingen tycks ha haft någonting emot det. År 1923 kom emellertid Tjärstad församling med krav på att Vårdnäs skoldistrikt skulle erlägga en avgift på 10 kr för varje barn och år. Skolrådet [i Vårdnäs] föreslog å sin sida, att föräldrarna till barn, som besökte skola i grannsocknen, själva skulle stå för denna avgift. Kyrkostämman, som hade att avgöra frågan, beslöt med stor majoritet att följa skolrådets förslag.”
Innan 1923 hade alltså ingen ersättning utgått för utsocknes barn.
Aineström fortsätter: ”Frågan ansågs emellertid inte nöjaktigt löst genom beslutet. År 1926 hotades barnen från Vårdnäs att bli avvisade från Gärdala skola, om inte kraven från Tjärstad tillgodosågs. Tydligen hade inte föräldrarna till barnen erlagt den begärda avgiften. Förhandlingar upptogs och ledde till resultat följande år.” Märkligt nog berättar Aineström inte vilken lösningen var, men vi får förmoda att Vårdnäs-föräldrar nu började betala en avgift. I vilket fall fortsatte barn från Vårdnäs att gå i Gärdala skola fram till nedläggningen.
Nedläggningen
Vid ett kommunalfullmäktigemöte 25 oktober 1947 i Tjärstad kommun beslöts att Gärdala skola skulle läggas ner. Bakgrunden var att skolorganisationen i Tjärstad socken hade utretts, något som utmynnat i två förslag: 1) bara skola i Rimforsa, och småskola i Opphem; 2) Skolor i Rimforsa, Opphem och Tignemåla-Långsbo. Efter en “livlig diskussion” beslöt man att gå på förslag 2[5]. Det sista läsåret i Gärdala skola verkar alltså ha varit 1948-49.
Nathan Isacsson fick en lärartjänst i Rimforsa och familjen flyttade, rimligen under sommaren 1949. Gärdala skola stod nog tom några år[6], men såldes 1954.
[1] Stig Lundberg (1973) Skolornas historia. Kapitel 6 i Norra Kindaboken, 539-578.
[2] Stig Lundberg (1973) Skolornas historia. Kapitel 6 i Norra Kindaboken, 539-578.
[3]Karl-Henrik Petersson (2021) Gärdalaminnen, 1945-1955. Eget förlag. https://www.karlhenrikpettersson.se/wp-content/uploads/2021/06/EpubGardalaminnen-1.pdf
[4] Paul Aineström (1957) Vårdnäs socken, bygdeskildring. Första otryckta version. Vårdnäs hembygdsförening.
[5] Kommunfullmäktiges protokollsbok, Tjärstads kommun. Förvaras i Kinda kommuns arkiv, Kisa.
[6] Kar-Henrik Pettersson, i brev, mars 2024.