Geografisk avgränsning
Text: Per Milberg feb 2024
Foto: Klicka på Bredbandskartan för hela kartbilden.
Foto: Klicka på Bredbandskartan för hela kartbilden.
Den här sidan handlar om ett litet område av världen som en del av oss uppfattar som hembygd, alltså en plats man har ett livslångt band till. För en del handlar hembygden om den plats man vuxit upp, för andra en plats man flyttat till eller har sommarbostad i, men det kan finnas andra skäl att känna stark tillhörighet till en geografisk plats. En del av hembygdskänslan består nog i att man känner, eller hört talas om, tidigare invånare och händelser, en annan att man utforskat sin närmiljö via promenader och cykelturer, eller
varit nyfiken på historien kring det hus man bor i. Gemensamt är viljan att lära sig mer och bättre förstå historien, bebyggelsen, markanvändningen, tidigare invånares liv och vedermödor, samt varför naturen ser ut som den gör. Det är här som vi hoppas denna skrift kan bidra till att boende och besökare i Gärdala bättre kan förstå sin plats i världen.
Intresset för hembygden har länge varit starkt, och det är därför inte förvånande att intresserade organiserat sig i föreningar. Sveriges hembygdsförbund organiserar nu över 2000 hembygdsförbund som tillsammans har flera hundratusen medlemmar. För Gärdalas del finns två aktiva föreningar: Vårdnäs hembygdsförening och Tjärstad hembygdsföreningen, vars intresseområden sammanfaller med dessa två socknar. Båda socknarna täcker stora arealer (118 respektive 140 km2) och deras befolkningsmässiga tyngdpunkt ligger i Brokind/Bestorp respektive Rimforsa. År 1959 publicerades en utförlig hembygdsbeskrivning över Vårdnäs socken (nytryck 1979)[1]. För Tjärstads del har också hembygden beskrivits i en bok, som dock täcker fyra socknar (Tjärstad, Kättilstad, Hägerstad, Oppeby)[2]. Gärdala har dock en perifer roll i båda böckerna.
Vi kanske bör börja med att se vilka nuvarande och tidigare administrativa enheter som Gärdala hört till. “Socknar” är en administrativa enhet som ofta kan spåras långt tillbaka i tiden, i vårt fall till 1300-talet: Wardhanes omnämns 1320, Tyærastadha 1386[3]. Båda dessa socknar tillhörde Kinda härad (i äldre källor ibland Kind eller Kinds härad; notera att det också fanns ett Kinds härad i Västergötland). Härader var en gammal administrativ indelning med ansvar för bland annat rättskipning. Häradernas gränser lever idag vidare i Häradsallmänningarna[4] (tex Kinda häradsallmänning) och i Kinda & Ydre sparbank vars verksamhetsområde utgör Kinda och Ydre härader (förutm Kinda och Ydre kommuner, också Vårdnäs socken)[5].
Kinda härad, där ca. tio socknar ingick, har för övrigt sedan början av 1600-talet varit en av drygt 20 härader som utgjorde Linköpings län (numera Östergötlands län). Värt att notera är att Kinda och Ydre härader en period ingick i Stegeholms län (namngivet efter slottet i Västervik) tillsammans med delar av Småland. Det här illustrerar att även om vi idag uppfattar “landskap”, “härad” och “socken” som statiska begrepp – de saknar ju formell roll och gränserna ändras därmed inte – så har indelningarna och gränserna inte varit statiska på den tid de utgjorde en formell indelning. “Landskap” förlorade sin roll i samband med regeringsformen 1634, medan häraderna roll i princip upphörde i och med 1862 års kommunalförordningar[6] (som trädde i kraft 1863). Dessa förordningar delade också upp socknarna i en borgerlig och en kyrklig kommun. Det som vi idag uppfattar som “socken” (dvs kyrklig kommun) levde vidare som begrepp inom svenska kyrkan, men 1999 försvann den lag som reglerade de “kyrkliga kommunerna”. Även om många socknar var oförändrade genom seklen har det gjorts en hel del delningar, sammanslagning och justeringar[7].
Vårdnäs och Tjärstad landskommuner, som alltså hade samma gränser som socknarna har idag, gällde från 1863 fram till kommunreformen 1952. Då uppgick Vist och Skeda landskommuner i storkommunen “Vårdnäs landskommun”, och i samband med nästa kommunreform uppgick Vårdnäs landskommun i Linköpings kommun 1971[8]. Tjärstad landskommun blev 1952 del av Norra Kinda kommun (tillsammans med Kättilstad, Hägerstad, Oppeby), som 1974 tillsammans med landskommunerna Södra Kinda och Västra Kinda slogs samman till “Kinda kommun”[9]. Det är värt att notera att Kinda kommun är mindre än Kinda härad, där alltså även Vårdnäs socken ingår.
Området “Gärdala” som denna skrift behandlar är alltså delat mellan två olika kommuner (Linköping, Kinda), två pastorat (Vist-Vårdnäs, Rimforsa) och två församlingar (Vårdnäs, Rimforsa). Samtidigt har vårt område alltid utgjort en del samma härad (Kinda, Kind), medan länstillhörigheten varierat över tid (Stegeholms län, Linköpings län, Östergötlands län).
Geografisk avgränsningMen vad är egentligen ”Gärdala” för något och hur stort är det?
Ortnamn har flera funktioner och det primära är förstås att syfta på en punkt eller yta i terrängen, eller på en administrativ enhet, och därmed ge oss möjlighet att kommunicera kring geografi. På ett annat plan använder vi ortnamn för att skapa sammanhang och samhörighet. Ortnamn är dock inte alltid entydiga, och förändras över tid. Idag tänker alla på “Kinda” som en kommun men för 100 år sedan var Kinda ett härad; “Brokind” uppfattas idag som ett villasamhälle, men tidigare som ett gods. Vid senaste kommunreformen, kring 1970, slogs stadskommuner samman med kringliggande landskommuner, och valde då oftast stadsnamnet, tex “Linköpings kommun”. Sedan dess är det ofta oklart om “Linköping” syftar på kommunen eller det stora bebyggda området som utgör “staden”.
Den ursprungliga byn med namnet “Gärdala” låg i Tjärstad socken, och går att spåra långt tillbaka i tiden. Äldsta uppteckningen verkar vara 1366 då en person omnämns som ”Karl i Gärodalum”. Syftade “Gärodalum” från början på något mer utöver bebyggelsen? Förmodligen ingick också de inägor (åkrar och ängar) som hörde till byn. Mer tveksamt är om angränsande utmark också hörde hit (alltså den mark där man traditionellt bedrivit bete och hämtat virke och brännved). Utmarken var nämligen inte officiellt indelad per gård, och låg inte till grund för beskattning. Så gissningsvis var byn med inägor det man syftade på när man pratade om Gärdala förr i tiden. Sedan kan man undra om de torp och backstugor som med tiden växte fram ansågs vara en del av dåtidens ”Gärdala”? Och hur förändrades synen på “Gärdala” i samband med storskiftet, när marken officiellt delades mellan gårdarna i byn Gärdala?
Det var dock yttre krafter som etablerade Gärdala som något mer än bara en liten by i Tjärstad socken. Och vi kan främst skylla infrastrukturella förändringar på de förskjutningar vi ser av begreppet ”Gärdala” över tid.
När järnvägen invigdes 1902 stod en banvaktarstuga klar här men man hade inte planerat för en hållplats. Men redan samma år öppnades en inofficiell hållplats, som möjliggjorde resor till Linköping och Vimmerby. Två år senare öppnades hållplatsen officiellt, och från 2 jan 1904 finns “Gärdala” med i skriften “Sveriges Kommunikationer”[10]. Detta var en regelbundet utkommande publikation 1867-1981 som innehöll järnvägstidtabeller från alla järnvägsoperatörer i en samlad publikation, samt färjelinjer och så småningom också busslinjer och flyglinjer. Annonser finansierade delvis utgivningen. År 1904 utkom den veckovis (och var 16 sidor), men senare kom den ut med glesare intervall; vid nedläggningen 1981 var det en tjock bok om flera hundra sidor.
Att hållplatsen skulle heta “Gärdala” var rimligt eftersom hållplatsen låg på mark som hade hört till gårdarna i Gärdala. Det var också ett lämpligt namn eftersom det i princip var ensamt i sitt slag. I ortnamnsarkivet i Uppsala finns visserligen fyra ”Gärdala” noterade, alla i Östergötland (förutom i Tjärstad, också i Brunneby, Kärna och Kimstad socknar) och bland aktuella fastighetsnamn finns “Härna Gärdala” i Horn. I Ångermanland finns en plats ”Gärdal”, men det är ju inte riktigt samma sak. Gärdala var alltså ett ganska unikt namn vilket var en fördel när en hållplats skulle namnges. En del stationer döptes inte efter orten där de låg för att förhindra förvirring[11]. Alltså var Gärdala ett perfekt namn för en hållplats, men med bieffekten att man som resenär nu kom att uppfatta Gärdala som något större än bara bondbyn, men med oklar geografisk avgränsning.
Vid samma tid inträffade dock det som kanske varit mest avgörande för dagens syn på Gärdala: postanstalten Gärdala inrättades 1910. Därmed blev ”Gärdala” en så kallad postort, och att just detta namn valdes berodde nog på att posten i början samordnades med hållplatsen med detta namn. Nu fick alltså ett större område samma postadress, oavsett socken och tex fick Hamra “Gärdala” som adress. Exakt hur stort geografiskt område som postanstalten hade återstår att utreda[1] . Kanske var detta Gärdalas geografiska storhetstid. I alla fall kom posten senare att ändra adresserna så att Gärdala krympte. Idag är det, förutom boende i Tjärstad, de som bor närmast järnvägen i Vårdnäs som har Gärdala i adressen. Groveda och västerut har andra adresser, liksom Tomta.
En tredje faktor, som kan ha påverkat synen på “Gärdala”, var den nya skolan som byggdes, på mark avstyckad från “Gärdala by”. Denna skola - Gärdala skola - invigdes 1912, och där gick barn från båda sidorna sockengränsen (Tjärstad och Vårdnäs), alltså ett stort geografiskt upptagningsområde. Det är ju möjligt att flera generationer elever nu kom att uppfatta sig som boende i just “Gärdala”, även om det var en lång promenad hem[12].
Så under ett decennium bidrog järnvägen, postverket och skolan till att “Gärdala” - både nationellt och lokalt - blev ett begrepp som syftade på ett större område och inte längre byn. Exakt hur stort var det nog bara Postverket som definierat.
Idag har Wikipedia, posten, Gärdala byalag och Linköpings kommun olika föreställningar om hur stort Gärdala är. Wikipedia hade i juli 2022 den snävaste definitionen: “en by i Tjärstad socken”. Därefter kommer posten, som inkluderar det mesta öster om järnvägen samt den järnvägsnära bebyggelsen i Vårdnäs socken. Byalaget inkluderar ett område som går ända till Järnlunden. Mest förvirrande är kanske Linköpings kommuns syn på saken, som utgör ett intressant exempel på hur ett ortnamns betydelse över tid helt kan frigöras från sin historia. I planläggningsarbetet för LIS (Landsbygdsutveckling i strandnära läge) 2013 kallade man ett potentiellt område för bebyggelse på Hamra för ”Gärdala”. Vi som satt i Byalagets styrelse då ville påtala att Gärdala syftade på ett större geografiskt område och skrev, bland annat, i vårt yttrande i samband med medborgardialog att “Gärdala by som inte enbart består av marken vid Järnlunden kan sannolikt tåla viss förtätning längs med byvägen ner till järnvägen. Ytterligare bebyggelse för bygden ska samordnas med Kinda kommun”. I slutversionen av LIS-arbetet skriver Linköpings kommun häpnadsväckande att: “Gärdala är ett större område än det som redovisas på skissen och sträcker sig fram till järnvägen i Kinda kommun." Man antyder alltså att områdena öster om järnvägen inte tillhör det moderna Gärdala! Om vi ska tolka detta som en dålig formulering (driven av att rapporten bara handlade om Linköpings kommun), eller som ett sätt att “lägga beslag” på namnet Gärdala, är svårt att veta. Det senare skulle ge Linköpings kommun ett unikt namn på denna sydliga utpost.
Att “Gärdala” som ortnamn är oprecist och har varierat över tid får ju vissa konsekvenser. För det första finns en viss risk för förvirring. För det andra har bristen på administrativa gränser gjort att byalaget – alltså Gärdalas intresseförening – på lite lösa boliner måste definiera sitt ”intresseområde” (dvs vilka fastigheter ingår). Eftersom Byalaget tog initiativ till bredbandsutbyggnaden så kom detta att påverka vilket område som skulle ingå. Så rent praktiskt har det viss betydelse. Och det påverkar förstås känslan av tillhörighet - om man uppfattar sig som boende i Gärdala eller inte[13].
Kommer Gärdala att växa eller krympa i framtiden? Om det blir nyexploatering vid Järnlunden kommer kanske tyngdpunkten att förskjutas mera västerut? Kommer exploateringen i så fall att kallas “Gärdala”? Kommer byalaget då att expandera sitt intresseområde? Kommer busshållplatsen “Hamra Linköping” byta namn till “Gärdala”? (nu finns två hållplatser med namnet Hamra i samma område; Hamra Linköping och Hamra Rimforsa). Det enda säkra vi kan säga är att Gärdala – ett ortnamn som i nutid är delat mellan två socknar och två kommuner – lär förbli lite ”löst i kanten”, och att dess yta och invånarantal därmed kommer att förbli osäkert.
På denna hemsida har vi definierat “Gärdala” utifrån följande sex gårdar som kan spåras flera sekler tillbaka: Hamra, Björke, Tomta (Vårdnäs socken), Groveda, Skälfalla och Gärdala (Tjärstad socken). Vi har också inkluderat de närliggande torp och backstugor som visserligen tillhörde Opphem, men vars barn gick i Gärdala skola. Från dessa ursprungliga fastigheter har sedan ett större antal fastigheter avsöndrats (se vidare kapitlet om fastigheter nedan).
[1] Paul Aineström (1959) Vårdnäs socken: bygdeskildring. 614 sidor.
[2] Anonym (1973) Norra Kinda-boken. 731 sidor.
[3] Anton Ridderstad (1875-77) Beskrifning öfver Östergötland. Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland. 2 volymer. M.W. Wallberg & comp. boktryckeri, Norrköping.
[4] Lars Kardell (2020) Häradsallmänningarnas historia. Sveriges häradsallmänningsförbund, 152 sidor
[5] Stefan Holgersson (2015) Kinda-Ydre Sparbank 1866-2016. Kundernas bank. 189 sid.
[6] https://sv.wikipedia.org/wiki/1862_%C3%A5rs_kommunalf%C3%B6rordningar
[7] Socken och stad Nedladdning, vektor. Lantmäteriet. https://www.lantmateriet.se/sv/geodata/vara-produkter/produktlista/socken-och-stad/
https://www.lantmateriet.se/globalassets/geodata/geodatatjanster/pb-socken-och-stad-nedladdning-vektor.pdf
[8] https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5rdn%C3%A4s_landskommun
[9] https://sv.wikipedia.org/wiki/Tj%C3%A4rstads_landskommun
[10] http://samlingsportalen.se/all/sveriges_kommunikationer.html
[11] Nya ortnamn uppstod för att förhindra förvirring när järnvägsnätet växte på 1800-talet. Stationen vid den pampiga Degerfors kyrka i Västerbotten fick tex heta “Vindeln”, eftersom det redan fanns en station med namnet Degerfors (Värmland). Vindeln är som bekant en 45 mil lång älv i Västerbotten, men nu också alltså namnet på stationen, tätorten och kommunen. I andra länder valde man att göra ett tillägg till namnet som förtydligande, tex Nyköbing Sjælland, Nyköbing Falster och Nyköping Mors (Danmark) samt St Johann im Pongau och St Johann in Tirol (Österrike).
[12] Karl-Henrik Pettersson (2021) Gärdalaminnen
[13] Karl-Henrik Pettersson (2021) Gärdalaminnen.
varit nyfiken på historien kring det hus man bor i. Gemensamt är viljan att lära sig mer och bättre förstå historien, bebyggelsen, markanvändningen, tidigare invånares liv och vedermödor, samt varför naturen ser ut som den gör. Det är här som vi hoppas denna skrift kan bidra till att boende och besökare i Gärdala bättre kan förstå sin plats i världen.
Intresset för hembygden har länge varit starkt, och det är därför inte förvånande att intresserade organiserat sig i föreningar. Sveriges hembygdsförbund organiserar nu över 2000 hembygdsförbund som tillsammans har flera hundratusen medlemmar. För Gärdalas del finns två aktiva föreningar: Vårdnäs hembygdsförening och Tjärstad hembygdsföreningen, vars intresseområden sammanfaller med dessa två socknar. Båda socknarna täcker stora arealer (118 respektive 140 km2) och deras befolkningsmässiga tyngdpunkt ligger i Brokind/Bestorp respektive Rimforsa. År 1959 publicerades en utförlig hembygdsbeskrivning över Vårdnäs socken (nytryck 1979)[1]. För Tjärstads del har också hembygden beskrivits i en bok, som dock täcker fyra socknar (Tjärstad, Kättilstad, Hägerstad, Oppeby)[2]. Gärdala har dock en perifer roll i båda böckerna.
Vi kanske bör börja med att se vilka nuvarande och tidigare administrativa enheter som Gärdala hört till. “Socknar” är en administrativa enhet som ofta kan spåras långt tillbaka i tiden, i vårt fall till 1300-talet: Wardhanes omnämns 1320, Tyærastadha 1386[3]. Båda dessa socknar tillhörde Kinda härad (i äldre källor ibland Kind eller Kinds härad; notera att det också fanns ett Kinds härad i Västergötland). Härader var en gammal administrativ indelning med ansvar för bland annat rättskipning. Häradernas gränser lever idag vidare i Häradsallmänningarna[4] (tex Kinda häradsallmänning) och i Kinda & Ydre sparbank vars verksamhetsområde utgör Kinda och Ydre härader (förutm Kinda och Ydre kommuner, också Vårdnäs socken)[5].
Kinda härad, där ca. tio socknar ingick, har för övrigt sedan början av 1600-talet varit en av drygt 20 härader som utgjorde Linköpings län (numera Östergötlands län). Värt att notera är att Kinda och Ydre härader en period ingick i Stegeholms län (namngivet efter slottet i Västervik) tillsammans med delar av Småland. Det här illustrerar att även om vi idag uppfattar “landskap”, “härad” och “socken” som statiska begrepp – de saknar ju formell roll och gränserna ändras därmed inte – så har indelningarna och gränserna inte varit statiska på den tid de utgjorde en formell indelning. “Landskap” förlorade sin roll i samband med regeringsformen 1634, medan häraderna roll i princip upphörde i och med 1862 års kommunalförordningar[6] (som trädde i kraft 1863). Dessa förordningar delade också upp socknarna i en borgerlig och en kyrklig kommun. Det som vi idag uppfattar som “socken” (dvs kyrklig kommun) levde vidare som begrepp inom svenska kyrkan, men 1999 försvann den lag som reglerade de “kyrkliga kommunerna”. Även om många socknar var oförändrade genom seklen har det gjorts en hel del delningar, sammanslagning och justeringar[7].
Vårdnäs och Tjärstad landskommuner, som alltså hade samma gränser som socknarna har idag, gällde från 1863 fram till kommunreformen 1952. Då uppgick Vist och Skeda landskommuner i storkommunen “Vårdnäs landskommun”, och i samband med nästa kommunreform uppgick Vårdnäs landskommun i Linköpings kommun 1971[8]. Tjärstad landskommun blev 1952 del av Norra Kinda kommun (tillsammans med Kättilstad, Hägerstad, Oppeby), som 1974 tillsammans med landskommunerna Södra Kinda och Västra Kinda slogs samman till “Kinda kommun”[9]. Det är värt att notera att Kinda kommun är mindre än Kinda härad, där alltså även Vårdnäs socken ingår.
Området “Gärdala” som denna skrift behandlar är alltså delat mellan två olika kommuner (Linköping, Kinda), två pastorat (Vist-Vårdnäs, Rimforsa) och två församlingar (Vårdnäs, Rimforsa). Samtidigt har vårt område alltid utgjort en del samma härad (Kinda, Kind), medan länstillhörigheten varierat över tid (Stegeholms län, Linköpings län, Östergötlands län).
Geografisk avgränsningMen vad är egentligen ”Gärdala” för något och hur stort är det?
Ortnamn har flera funktioner och det primära är förstås att syfta på en punkt eller yta i terrängen, eller på en administrativ enhet, och därmed ge oss möjlighet att kommunicera kring geografi. På ett annat plan använder vi ortnamn för att skapa sammanhang och samhörighet. Ortnamn är dock inte alltid entydiga, och förändras över tid. Idag tänker alla på “Kinda” som en kommun men för 100 år sedan var Kinda ett härad; “Brokind” uppfattas idag som ett villasamhälle, men tidigare som ett gods. Vid senaste kommunreformen, kring 1970, slogs stadskommuner samman med kringliggande landskommuner, och valde då oftast stadsnamnet, tex “Linköpings kommun”. Sedan dess är det ofta oklart om “Linköping” syftar på kommunen eller det stora bebyggda området som utgör “staden”.
Den ursprungliga byn med namnet “Gärdala” låg i Tjärstad socken, och går att spåra långt tillbaka i tiden. Äldsta uppteckningen verkar vara 1366 då en person omnämns som ”Karl i Gärodalum”. Syftade “Gärodalum” från början på något mer utöver bebyggelsen? Förmodligen ingick också de inägor (åkrar och ängar) som hörde till byn. Mer tveksamt är om angränsande utmark också hörde hit (alltså den mark där man traditionellt bedrivit bete och hämtat virke och brännved). Utmarken var nämligen inte officiellt indelad per gård, och låg inte till grund för beskattning. Så gissningsvis var byn med inägor det man syftade på när man pratade om Gärdala förr i tiden. Sedan kan man undra om de torp och backstugor som med tiden växte fram ansågs vara en del av dåtidens ”Gärdala”? Och hur förändrades synen på “Gärdala” i samband med storskiftet, när marken officiellt delades mellan gårdarna i byn Gärdala?
Det var dock yttre krafter som etablerade Gärdala som något mer än bara en liten by i Tjärstad socken. Och vi kan främst skylla infrastrukturella förändringar på de förskjutningar vi ser av begreppet ”Gärdala” över tid.
När järnvägen invigdes 1902 stod en banvaktarstuga klar här men man hade inte planerat för en hållplats. Men redan samma år öppnades en inofficiell hållplats, som möjliggjorde resor till Linköping och Vimmerby. Två år senare öppnades hållplatsen officiellt, och från 2 jan 1904 finns “Gärdala” med i skriften “Sveriges Kommunikationer”[10]. Detta var en regelbundet utkommande publikation 1867-1981 som innehöll järnvägstidtabeller från alla järnvägsoperatörer i en samlad publikation, samt färjelinjer och så småningom också busslinjer och flyglinjer. Annonser finansierade delvis utgivningen. År 1904 utkom den veckovis (och var 16 sidor), men senare kom den ut med glesare intervall; vid nedläggningen 1981 var det en tjock bok om flera hundra sidor.
Att hållplatsen skulle heta “Gärdala” var rimligt eftersom hållplatsen låg på mark som hade hört till gårdarna i Gärdala. Det var också ett lämpligt namn eftersom det i princip var ensamt i sitt slag. I ortnamnsarkivet i Uppsala finns visserligen fyra ”Gärdala” noterade, alla i Östergötland (förutom i Tjärstad, också i Brunneby, Kärna och Kimstad socknar) och bland aktuella fastighetsnamn finns “Härna Gärdala” i Horn. I Ångermanland finns en plats ”Gärdal”, men det är ju inte riktigt samma sak. Gärdala var alltså ett ganska unikt namn vilket var en fördel när en hållplats skulle namnges. En del stationer döptes inte efter orten där de låg för att förhindra förvirring[11]. Alltså var Gärdala ett perfekt namn för en hållplats, men med bieffekten att man som resenär nu kom att uppfatta Gärdala som något större än bara bondbyn, men med oklar geografisk avgränsning.
Vid samma tid inträffade dock det som kanske varit mest avgörande för dagens syn på Gärdala: postanstalten Gärdala inrättades 1910. Därmed blev ”Gärdala” en så kallad postort, och att just detta namn valdes berodde nog på att posten i början samordnades med hållplatsen med detta namn. Nu fick alltså ett större område samma postadress, oavsett socken och tex fick Hamra “Gärdala” som adress. Exakt hur stort geografiskt område som postanstalten hade återstår att utreda[1] . Kanske var detta Gärdalas geografiska storhetstid. I alla fall kom posten senare att ändra adresserna så att Gärdala krympte. Idag är det, förutom boende i Tjärstad, de som bor närmast järnvägen i Vårdnäs som har Gärdala i adressen. Groveda och västerut har andra adresser, liksom Tomta.
En tredje faktor, som kan ha påverkat synen på “Gärdala”, var den nya skolan som byggdes, på mark avstyckad från “Gärdala by”. Denna skola - Gärdala skola - invigdes 1912, och där gick barn från båda sidorna sockengränsen (Tjärstad och Vårdnäs), alltså ett stort geografiskt upptagningsområde. Det är ju möjligt att flera generationer elever nu kom att uppfatta sig som boende i just “Gärdala”, även om det var en lång promenad hem[12].
Så under ett decennium bidrog järnvägen, postverket och skolan till att “Gärdala” - både nationellt och lokalt - blev ett begrepp som syftade på ett större område och inte längre byn. Exakt hur stort var det nog bara Postverket som definierat.
Idag har Wikipedia, posten, Gärdala byalag och Linköpings kommun olika föreställningar om hur stort Gärdala är. Wikipedia hade i juli 2022 den snävaste definitionen: “en by i Tjärstad socken”. Därefter kommer posten, som inkluderar det mesta öster om järnvägen samt den järnvägsnära bebyggelsen i Vårdnäs socken. Byalaget inkluderar ett område som går ända till Järnlunden. Mest förvirrande är kanske Linköpings kommuns syn på saken, som utgör ett intressant exempel på hur ett ortnamns betydelse över tid helt kan frigöras från sin historia. I planläggningsarbetet för LIS (Landsbygdsutveckling i strandnära läge) 2013 kallade man ett potentiellt område för bebyggelse på Hamra för ”Gärdala”. Vi som satt i Byalagets styrelse då ville påtala att Gärdala syftade på ett större geografiskt område och skrev, bland annat, i vårt yttrande i samband med medborgardialog att “Gärdala by som inte enbart består av marken vid Järnlunden kan sannolikt tåla viss förtätning längs med byvägen ner till järnvägen. Ytterligare bebyggelse för bygden ska samordnas med Kinda kommun”. I slutversionen av LIS-arbetet skriver Linköpings kommun häpnadsväckande att: “Gärdala är ett större område än det som redovisas på skissen och sträcker sig fram till järnvägen i Kinda kommun." Man antyder alltså att områdena öster om järnvägen inte tillhör det moderna Gärdala! Om vi ska tolka detta som en dålig formulering (driven av att rapporten bara handlade om Linköpings kommun), eller som ett sätt att “lägga beslag” på namnet Gärdala, är svårt att veta. Det senare skulle ge Linköpings kommun ett unikt namn på denna sydliga utpost.
Att “Gärdala” som ortnamn är oprecist och har varierat över tid får ju vissa konsekvenser. För det första finns en viss risk för förvirring. För det andra har bristen på administrativa gränser gjort att byalaget – alltså Gärdalas intresseförening – på lite lösa boliner måste definiera sitt ”intresseområde” (dvs vilka fastigheter ingår). Eftersom Byalaget tog initiativ till bredbandsutbyggnaden så kom detta att påverka vilket område som skulle ingå. Så rent praktiskt har det viss betydelse. Och det påverkar förstås känslan av tillhörighet - om man uppfattar sig som boende i Gärdala eller inte[13].
Kommer Gärdala att växa eller krympa i framtiden? Om det blir nyexploatering vid Järnlunden kommer kanske tyngdpunkten att förskjutas mera västerut? Kommer exploateringen i så fall att kallas “Gärdala”? Kommer byalaget då att expandera sitt intresseområde? Kommer busshållplatsen “Hamra Linköping” byta namn till “Gärdala”? (nu finns två hållplatser med namnet Hamra i samma område; Hamra Linköping och Hamra Rimforsa). Det enda säkra vi kan säga är att Gärdala – ett ortnamn som i nutid är delat mellan två socknar och två kommuner – lär förbli lite ”löst i kanten”, och att dess yta och invånarantal därmed kommer att förbli osäkert.
På denna hemsida har vi definierat “Gärdala” utifrån följande sex gårdar som kan spåras flera sekler tillbaka: Hamra, Björke, Tomta (Vårdnäs socken), Groveda, Skälfalla och Gärdala (Tjärstad socken). Vi har också inkluderat de närliggande torp och backstugor som visserligen tillhörde Opphem, men vars barn gick i Gärdala skola. Från dessa ursprungliga fastigheter har sedan ett större antal fastigheter avsöndrats (se vidare kapitlet om fastigheter nedan).
[1] Paul Aineström (1959) Vårdnäs socken: bygdeskildring. 614 sidor.
[2] Anonym (1973) Norra Kinda-boken. 731 sidor.
[3] Anton Ridderstad (1875-77) Beskrifning öfver Östergötland. Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland. 2 volymer. M.W. Wallberg & comp. boktryckeri, Norrköping.
[4] Lars Kardell (2020) Häradsallmänningarnas historia. Sveriges häradsallmänningsförbund, 152 sidor
[5] Stefan Holgersson (2015) Kinda-Ydre Sparbank 1866-2016. Kundernas bank. 189 sid.
[6] https://sv.wikipedia.org/wiki/1862_%C3%A5rs_kommunalf%C3%B6rordningar
[7] Socken och stad Nedladdning, vektor. Lantmäteriet. https://www.lantmateriet.se/sv/geodata/vara-produkter/produktlista/socken-och-stad/
https://www.lantmateriet.se/globalassets/geodata/geodatatjanster/pb-socken-och-stad-nedladdning-vektor.pdf
[8] https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5rdn%C3%A4s_landskommun
[9] https://sv.wikipedia.org/wiki/Tj%C3%A4rstads_landskommun
[10] http://samlingsportalen.se/all/sveriges_kommunikationer.html
[11] Nya ortnamn uppstod för att förhindra förvirring när järnvägsnätet växte på 1800-talet. Stationen vid den pampiga Degerfors kyrka i Västerbotten fick tex heta “Vindeln”, eftersom det redan fanns en station med namnet Degerfors (Värmland). Vindeln är som bekant en 45 mil lång älv i Västerbotten, men nu också alltså namnet på stationen, tätorten och kommunen. I andra länder valde man att göra ett tillägg till namnet som förtydligande, tex Nyköbing Sjælland, Nyköbing Falster och Nyköping Mors (Danmark) samt St Johann im Pongau och St Johann in Tirol (Österrike).
[12] Karl-Henrik Pettersson (2021) Gärdalaminnen
[13] Karl-Henrik Pettersson (2021) Gärdalaminnen.