Geografisk avgränsning
Text: Per Milberg mars 2022
Foto: Klicka på Bredbandskartan för hela kartbilden.
Foto: Klicka på Bredbandskartan för hela kartbilden.
Vad är egentligen ”Gärdala” för något och hur stort är det?
Det här är inte bara rent akademiska funderingar, utan har också att göra med hur vi använder ortnamn för att skapa sammanhang och samhörighet. Det sätter också fingret på oklarheter: vi fyller nämligen ortnamn med olika innehåll, som dessutom varierar över tid. Ett exempel: betyder ”Linköping” Linköpings kommun eller staden Linköping? Om vi avser staden så tycker vi idag att Ryd och Tornby räknas till ”Linköping”, men det gjorde man inte för 100 år sedan (då detta var gårdar på landsbygden). Idag funderar vi kanske över om Sturefors och Malmslätt hör till ”staden Linköping”.
Åter till Gärdala. Den ursprungliga byn med detta namn låg i Tjärstad socken, och går att spåra långt tillbaka i tiden. Äldsta uppteckningen verkar vara 1366 då en person omnämns: ”Karl i Gärodalum”. Syftade namnet från början på något mer utöver bebyggelsen? Jag tror att de inägor (åkrar och ängar) som hörde till byn också räknades dit. Mer tveksamt är om angränsande utmark också hörde hit (alltså den mark där man traditionellt bedrivit bete och hämtat virke och brännved). Utmarken var nämligen inte officiellt indelad per gård, och låg inte till grund för beskattning. Så min gissning är att byn med inägor var det man tänkte på när man pratade om Gärdala förr i tiden. Sedan kan man undra om de torp som fanns förr ansågs vara en del av dåtidens ”Gärdala”? Förmodligen inte, och jag tror det behövdes yttre krafter för att etablera Gärdala som något mer än bara en liten by med ett par gårdar i Tjärstad socken. Och vi kan skylla infrastrukturella förändringar på de förskjutningar vi ser av begreppet ”Gärdala” över tid.
När järnvägen invigdes 1902 stod en banvaktarstuga klar här, och redan samma år öppnades en inofficiell hållplats, som möjliggjorde resor till Linköping och Vimmerby. Två år senare öppnade hållplatsen officiellt, och från 2 jan 1904 finns “Gärdala” med i skriften “Sveriges Kommunikationer”[1]. Detta var en regelbundet utkommande publikation 1867-1981 som innehöll järnvägstidtabeller från alla järnvägsoperatörer i en samlad publikation, samt färjelinjer och så småningom också busslinjer och flyglinjer. Annonser finansierade delvis utgivningen. År 1904 utkom den veckovis (och var 16 sidor), med senare kom den ut med glesare intervall; vid nedläggningen 1981 var det en tjock bok om flera hundra sidor.
Att hållplatsen skulle heta “Gärdala” var fullt rimligt, men kanske inte självklart. På häradsekonomiska kartan från 1870-talet är Skälfalla och Tomta skrivna med lika stora bokstäver som Gärdala, och dom ligger på ungefär samma avstånd från hållplatsen. Avgörande var nog att hållplatsen låg på mark som hade hört till gårdarna i Gärdala. Det var också ett lämpligt namn eftersom det i princip var ensamt i sitt slag. I ortnamnsarkivet i Uppsala finns visserligen fyra ”Gärdala” noterade, alla i Östergötland (förutom i Tjärstad, också i Brunneby, Kärna och Kimstad socknar). Några har kanske noterat platsen ”Gärdal” i Ångermanland, men det är ju inte riktigt samma sak. Förutom en fastighet i Horn (Härna Gärdala), verkar Gärdala vara ett unikt namn som idag inte används för någon annan plats. När järnvägsnätet växte på 1800t fick en del orter i Sverige byta namn för att förhindra förvirring. Alltså var Gärdala ett perfekt namn för en hållplats. Bieffekten var att man som resenär nu kom att uppfatta Gärdala som något större än bara bondbyn, men med oklar geografisk avgränsning.
Vid samma tid inträffade dock det som kanske varit mest avgörande för dagens syn på Gärdala: postanstalten Gärdala inrättades 1910. Därmed blev ”Gärdala” en så kallad postort. Exakt hur stort geografiskt område som postanstalten hade återstår att utreda. Men nu fick alltså ett större område samma postadress, oavsett socken. Tex fick Hamra “Gärdala” som adress. Kanske var detta Gärdalas geografiska storhetstid? I alla fall kom posten senare att ändra adresserna så att Gärdala krympte. Idag är det, förutom boende i Tjärstad, de som bor närmast järnvägen i Vårdnäs som har Gärdala i adressen. Groveda och västerut har andra adresser, liksom Tomta.
En tredje faktor, som kan ha påverkat synen på “Gärdala”, var den nya skolan som bygges, på mark avstyckad från “Gärdala by”. Denna skola - Gärdala skola - invigdes 1912, och där gick barn från båda sidorna sockengränsen (Tjärstad och Vårdnäs), alltså ett stort geografiskt upptagningsområde. Det är ju möjligt att flera generationer elever nu kom att uppfatta sig som boende i just “Gärdala”, även om det var en lång promenad hem[2].
Så under ett decennium bidrog järnvägen, postverket och skolan till att “Gärdala” - både nationellt och lokalt - blev ett begrepp som syftade på ett större område. Exakt hur stort var dock inte väl definierat, utom hos Postverket.
Idag har Wikipedia, posten, Gärdala byalag och Linköpings kommun olika föreställningar om hur stort Gärdala är. Wikipedia har (just nu) den snävaste definitionen: “en by i Tjärstad socken”. Därefter kommer posten (se ovan), och sedan Byalaget, som inkluderar ett område som går ända till Järnlunden. Linköpings kommun utgör ett intressant exempel på hur ett ortnamns betydelse över tid helt kan frigöras från sin historia. I sitt planläggningsarbete för LIS (Landsbygdsutveckling i strandnära läge) 2013 kallade man ett potentiellt område för bebyggelse på Hamra för ”Gärdala”. Vi som satt i Byalagets styrelse då ville påtala att Gärdala syftade på ett större geografiskt område och skrev, bland annat, i vårt yttrande i samband med medborgardialog att “Gärdala by som inte enbart består av marken vid Järnlunden kan sannolikt tåla viss förtätning längs med byvägen ner till järnvägen. Ytterligare bebyggelse för bygden ska samordnas med Kinda kommun”. I slutversionen av LIS-arbetet skriver Linköpings kommun häpnadsväckande att: “Gärdala är ett större område än det som redovisas på skissen och sträcker sig fram till järnvägen i Kinda kommun." Man antyder alltså att områdena öster om järnvägen inte tillhör det moderna Gärdala! Men om vi ska tolka detta som en dålig formulering (driven av att rapporten bara handlade om Linköpings kommun), eller som ett sätt att “lägga beslag” på namnet Gärdala, är svårt att veta. Det senare skulle ge Linköpings kommun ett unikt namn på dess sydligaste utpost. Oavsett hur kommunens tjänstemän hanterat begreppet “Gärdala”, och Byalagets yttrande, så visar händelsen hur starkt “varumärket” Gärdala är.
Spelar det här någon roll? I brist på administrativa gränser måste byalaget på lite lösa boliner avgöra om en fastighet finns inom dess ”intresseområde” eller inte. Eftersom Byalaget tog initiativ till bredbandsutbyggnaden så kom detta att påverka vilket område som skulle ingå. Så rent praktiskt har det viss betydelse. Och det påverkar förstås känslan av tillhörighet - om man uppfattar sig som boende i Gärdala eller inte.
Kommer Gärdala att växa eller krympa i framtiden? Om nyexploatering vid Järnlunden blir av kommer kanske tyngdpunkten att förskjutas mera västerut? I alla fall om exploateringen kallas “Gärdala”. Kommer byalaget då att expandera? Kommer busshållplatsen “Hamra Linköping” byta namn till Gärdala? (nu finns två hållplatser med namnet Hamra i samma område; Hamra Linköping och Hamra Rimforsa). Det enda säkra vi kan säga är att Gärdala – ett ortnamn delat mellan två socknar och två kommuner – lär förbli lite ”löst i kanten”, och att dess yta och invånarantal därmed kommer att förbli osäkert.
[1] http://samlingsportalen.se/all/sveriges_kommunikationer.html
[2] Pettersson K-H (2021) Gärdalaminnen.
Det här är inte bara rent akademiska funderingar, utan har också att göra med hur vi använder ortnamn för att skapa sammanhang och samhörighet. Det sätter också fingret på oklarheter: vi fyller nämligen ortnamn med olika innehåll, som dessutom varierar över tid. Ett exempel: betyder ”Linköping” Linköpings kommun eller staden Linköping? Om vi avser staden så tycker vi idag att Ryd och Tornby räknas till ”Linköping”, men det gjorde man inte för 100 år sedan (då detta var gårdar på landsbygden). Idag funderar vi kanske över om Sturefors och Malmslätt hör till ”staden Linköping”.
Åter till Gärdala. Den ursprungliga byn med detta namn låg i Tjärstad socken, och går att spåra långt tillbaka i tiden. Äldsta uppteckningen verkar vara 1366 då en person omnämns: ”Karl i Gärodalum”. Syftade namnet från början på något mer utöver bebyggelsen? Jag tror att de inägor (åkrar och ängar) som hörde till byn också räknades dit. Mer tveksamt är om angränsande utmark också hörde hit (alltså den mark där man traditionellt bedrivit bete och hämtat virke och brännved). Utmarken var nämligen inte officiellt indelad per gård, och låg inte till grund för beskattning. Så min gissning är att byn med inägor var det man tänkte på när man pratade om Gärdala förr i tiden. Sedan kan man undra om de torp som fanns förr ansågs vara en del av dåtidens ”Gärdala”? Förmodligen inte, och jag tror det behövdes yttre krafter för att etablera Gärdala som något mer än bara en liten by med ett par gårdar i Tjärstad socken. Och vi kan skylla infrastrukturella förändringar på de förskjutningar vi ser av begreppet ”Gärdala” över tid.
När järnvägen invigdes 1902 stod en banvaktarstuga klar här, och redan samma år öppnades en inofficiell hållplats, som möjliggjorde resor till Linköping och Vimmerby. Två år senare öppnade hållplatsen officiellt, och från 2 jan 1904 finns “Gärdala” med i skriften “Sveriges Kommunikationer”[1]. Detta var en regelbundet utkommande publikation 1867-1981 som innehöll järnvägstidtabeller från alla järnvägsoperatörer i en samlad publikation, samt färjelinjer och så småningom också busslinjer och flyglinjer. Annonser finansierade delvis utgivningen. År 1904 utkom den veckovis (och var 16 sidor), med senare kom den ut med glesare intervall; vid nedläggningen 1981 var det en tjock bok om flera hundra sidor.
Att hållplatsen skulle heta “Gärdala” var fullt rimligt, men kanske inte självklart. På häradsekonomiska kartan från 1870-talet är Skälfalla och Tomta skrivna med lika stora bokstäver som Gärdala, och dom ligger på ungefär samma avstånd från hållplatsen. Avgörande var nog att hållplatsen låg på mark som hade hört till gårdarna i Gärdala. Det var också ett lämpligt namn eftersom det i princip var ensamt i sitt slag. I ortnamnsarkivet i Uppsala finns visserligen fyra ”Gärdala” noterade, alla i Östergötland (förutom i Tjärstad, också i Brunneby, Kärna och Kimstad socknar). Några har kanske noterat platsen ”Gärdal” i Ångermanland, men det är ju inte riktigt samma sak. Förutom en fastighet i Horn (Härna Gärdala), verkar Gärdala vara ett unikt namn som idag inte används för någon annan plats. När järnvägsnätet växte på 1800t fick en del orter i Sverige byta namn för att förhindra förvirring. Alltså var Gärdala ett perfekt namn för en hållplats. Bieffekten var att man som resenär nu kom att uppfatta Gärdala som något större än bara bondbyn, men med oklar geografisk avgränsning.
Vid samma tid inträffade dock det som kanske varit mest avgörande för dagens syn på Gärdala: postanstalten Gärdala inrättades 1910. Därmed blev ”Gärdala” en så kallad postort. Exakt hur stort geografiskt område som postanstalten hade återstår att utreda. Men nu fick alltså ett större område samma postadress, oavsett socken. Tex fick Hamra “Gärdala” som adress. Kanske var detta Gärdalas geografiska storhetstid? I alla fall kom posten senare att ändra adresserna så att Gärdala krympte. Idag är det, förutom boende i Tjärstad, de som bor närmast järnvägen i Vårdnäs som har Gärdala i adressen. Groveda och västerut har andra adresser, liksom Tomta.
En tredje faktor, som kan ha påverkat synen på “Gärdala”, var den nya skolan som bygges, på mark avstyckad från “Gärdala by”. Denna skola - Gärdala skola - invigdes 1912, och där gick barn från båda sidorna sockengränsen (Tjärstad och Vårdnäs), alltså ett stort geografiskt upptagningsområde. Det är ju möjligt att flera generationer elever nu kom att uppfatta sig som boende i just “Gärdala”, även om det var en lång promenad hem[2].
Så under ett decennium bidrog järnvägen, postverket och skolan till att “Gärdala” - både nationellt och lokalt - blev ett begrepp som syftade på ett större område. Exakt hur stort var dock inte väl definierat, utom hos Postverket.
Idag har Wikipedia, posten, Gärdala byalag och Linköpings kommun olika föreställningar om hur stort Gärdala är. Wikipedia har (just nu) den snävaste definitionen: “en by i Tjärstad socken”. Därefter kommer posten (se ovan), och sedan Byalaget, som inkluderar ett område som går ända till Järnlunden. Linköpings kommun utgör ett intressant exempel på hur ett ortnamns betydelse över tid helt kan frigöras från sin historia. I sitt planläggningsarbete för LIS (Landsbygdsutveckling i strandnära läge) 2013 kallade man ett potentiellt område för bebyggelse på Hamra för ”Gärdala”. Vi som satt i Byalagets styrelse då ville påtala att Gärdala syftade på ett större geografiskt område och skrev, bland annat, i vårt yttrande i samband med medborgardialog att “Gärdala by som inte enbart består av marken vid Järnlunden kan sannolikt tåla viss förtätning längs med byvägen ner till järnvägen. Ytterligare bebyggelse för bygden ska samordnas med Kinda kommun”. I slutversionen av LIS-arbetet skriver Linköpings kommun häpnadsväckande att: “Gärdala är ett större område än det som redovisas på skissen och sträcker sig fram till järnvägen i Kinda kommun." Man antyder alltså att områdena öster om järnvägen inte tillhör det moderna Gärdala! Men om vi ska tolka detta som en dålig formulering (driven av att rapporten bara handlade om Linköpings kommun), eller som ett sätt att “lägga beslag” på namnet Gärdala, är svårt att veta. Det senare skulle ge Linköpings kommun ett unikt namn på dess sydligaste utpost. Oavsett hur kommunens tjänstemän hanterat begreppet “Gärdala”, och Byalagets yttrande, så visar händelsen hur starkt “varumärket” Gärdala är.
Spelar det här någon roll? I brist på administrativa gränser måste byalaget på lite lösa boliner avgöra om en fastighet finns inom dess ”intresseområde” eller inte. Eftersom Byalaget tog initiativ till bredbandsutbyggnaden så kom detta att påverka vilket område som skulle ingå. Så rent praktiskt har det viss betydelse. Och det påverkar förstås känslan av tillhörighet - om man uppfattar sig som boende i Gärdala eller inte.
Kommer Gärdala att växa eller krympa i framtiden? Om nyexploatering vid Järnlunden blir av kommer kanske tyngdpunkten att förskjutas mera västerut? I alla fall om exploateringen kallas “Gärdala”. Kommer byalaget då att expandera? Kommer busshållplatsen “Hamra Linköping” byta namn till Gärdala? (nu finns två hållplatser med namnet Hamra i samma område; Hamra Linköping och Hamra Rimforsa). Det enda säkra vi kan säga är att Gärdala – ett ortnamn delat mellan två socknar och två kommuner – lär förbli lite ”löst i kanten”, och att dess yta och invånarantal därmed kommer att förbli osäkert.
[1] http://samlingsportalen.se/all/sveriges_kommunikationer.html
[2] Pettersson K-H (2021) Gärdalaminnen.